Thursday, January 31, 2008

*Titel här*



Kämpa på Martin, som du alltid har gjort.


Haha. Fy fan. Det där blir roligare för varje gång folk skriver det.

Ja, jag trodde på det en gång i tiden. Att nånting skulle hända, att sjukdomen skulle släppa, att tiden verkligen läker alla sår. Men det sinnestillstånd jag befinner mig i är inget brutet ben eller brustet hjärta.

Nej, jag tror inte på det längre.

Så jävla naiv förblir man bara inte.

För tiden går, man prövar allt för att ta sig ur sin depression, men ingenting hjälper. Tankar och känslor utvecklas. Känslor blir tankar, tankar blir känslor. En självmordstanke övergår i en dödslängtan. Man kan helt plötsligt inte beskriva den längre, för helt plötsligt är det en känsla, inte ett kallt övervägande.

Skriva skriva skriva

Jag nedlåter mig inte till det här jag heller, Emilia.

4 Comments:

Blogger Nyllet said...

Nu får du ta och styra upp! Man blir inte gladare än man gör sig, oavsätt sjukdomar och omständigheter.

9:22 PM  
Blogger Svedski said...

Om du inte orkar kämpa på för din skull, tror du att du orkar kämpa på för andras skull? För det behövs, du behövs.

11:40 PM  
Blogger Ludde said...

Orka att du var värsta Allen Walker på VM6, jag ska fett pallra mig ner till Rockzone och ta mig en titt nu! :D

12:48 AM  
Anonymous Anonymous said...

Hej !
Jag stod just på verandan när jag kom på ordet strykarkatt, det var som om jag slagits med en hela vintern. Man blir lite trasig och tufsig.Depressionerna är inget främmande för mig heller.Genom vanliga svenska församlingen , en liten grupp, har jag kunnat kanalisera känslan av vanmakt parad med skapariver till gagn för min omgivning och mycket lärt känna mig själv genom andra.Egentligen har det varit samtal under livets olika skeden och åldrar. Just spridningen i åldrar har nyanserat sinnesstämningar som annars varit lätta att drunkna i.
Att inse att de som står på barrikaderna mest gör det för sin egen och sitt egos skull har fått mig att söka de enkla till synes små människorna dom kallas visst ödmjuka.Där finns kärlek mjukhet och värme som faktisk också kan visa sig ibland i kön till kassan på ICA om man är öppen för det och går in i det denna lilla stund, skörden blir glädje i det lilla närvarande nuet.En kort stunds samtal där med en äldre är ofta mer värt än tre kvällar på krogen...

Jag har funnit mer men nu får det räcka för den här gången, det kan hända du finner dig själv på ICA...
och upptäcker att du inte är så dum och till och med en tillgång...

En äldre "stykarkatt".

5:37 PM  

Post a Comment

<< Home